Definition & Betydelse | Svenska ordet NUMERUS

Definition av NUMERUS

1. (grammatik) begrepp som anger antal; de flesta språk skiljer på åtminstone 'singularis' (ental) och 'pluralis' (flertal), somliga språk har även särskilda former för 'dualis' (tvåtal)

Exempel på hur man kan använda NUMERUS i en mening

• I agglutinerande språk fogas (agglutineras) en mängd affix till en ordstam, och varje enskilt affix kan vanligtvis associeras med en enskild grammatisk funktion, till skillnad från exempelvis flekterande språk (som arabiska) där en mängd relaterade ordformer (paradigm) används för att uttrycka grammatiska roller men där varje given form representerar ett helt komplex av grammatiska särdrag (som numerus, genus och så vidare).
• I agglutinerande språk fogas (agglutineras) en mängd affix till en ordstam, och varje enskilt affix kan vanligtvis associeras med en enskild grammatisk funktion, till skillnad från exempelvis flekterande språk (som arabiska) där en mängd relaterade ordformer (paradigm) används för att uttrycka grammatiska roller men där varje given form representerar ett helt komplex av grammatiska särdrag (som numerus, genus och så vidare).
• Dualis är ett speciellt grammatiskt numerus (utöver singularis och pluralis) som används för exakt två subjekt eller objekt.
• Trialis är ett speciellt grammatiskt numerus (utöver singularis, dualis och pluralis) som används för exakt tre subjekt eller objekt.
• Artikel (grammatik) ‒ ett formord eller ett suffix som anger substantivets bestämdhet till genus, numerus och kasus.
• I grammatiken är en artikel ett formord, suffix eller prefix som anger substantivets bestämdhet till genus, numerus och kasus.
• I latinsk grammatik böjs substantiv beroende på kasus, genus (maskulinum, femininum och neutrum) och numerus (singular och plural).
• Adjektivattributet böjs i överensstämmelse med ordets numerus (ental eller flertal) och i enlighet med ordets genus.
• Adjektiviska ord (adjektiv, particip, possessiva pronomen samt vissa räkneord) och artiklar kongruensböjs ofta efter egenskaper som genus, klass, numerus, kasus, species och artikel hos de substantiv eller pronomen som de beskriver eller preciserar.
• I Uraliska språk som ungerska och mordvinska används olika verbändelser som beror på objektet, till exempel objektets bestämdhet eller numerus och person.
• De olika formerna visade ändå vilken person och vilket numerus (som singular och plural) som avsågs.
• Det innebär, att man tenderar att inte böja orden, utan att istället använda självständiga småord (partiklar, prepositioner, etc) för att ange grammatisk information som kasus, numerus, tempus, etc.
• Det kan synas självklart att verb behöver tidsformer, tempus, som arbetar – arbetade, och att ental och flertal behöver anges om föremål, men där finns språk som inte anger numerus på substantiv eller tempus på verb.
• Hans bidrag omfattar mer än militärt fackspråk: exempelvis tog han tidigt initiativet att ändra den hävdvunna ordning i vilken ryskans sex kasus traditionellt presenteras och lärs in, med avsikten att få kombinationsrikedomen mellan ryskans två numerus, tre genus och sex kasus att framstå som mindre komplex.
• Polskans substantiv (rzeczownik) böjs efter sju kasus (przypadek), två numerus (liczba) och har ett av tre genus (rodzaj).
• Oftast skall verbet kongruera med subjektet i person och/eller numerus, dvs anta olika form beroende på vilket pronomen subjektet är eller motsvarar.
• Detta till skillnad från andra syntetiska språktyper: agglutinerande språk där en mängd affix fogas till en ordstam, och flekterande språk (som svenska) där en mängd relaterade ordformer (paradigm) används för att uttrycka grammatiska roller, men där varje given form representerar ett helt komplex av grammatiska särdrag (som numerus, genus och så vidare).
• I nentsiska till exempel finns 27 (3×3×3) kombinationer: grammatisk person (första, andra, tredje) × numerus (singularis, dualis, pluralis) × antal objekt (singularis, dualis, pluralis).
• Verb böjs efter numerus, till exempel ån jär ’han är’ men di jåra ’de är(o)’; ån bet ’han bet’ men di bito ’de bet(o)’.
• Orden i hawaiiska böjs inte enligt numerus vilket betyder att lei kan syfta till en eller flera kransar.

Förberedelsen av sidan tog: 79,35 ms.