Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet ORIENTEN

Definition av ORIENTEN

1. Österlandet (länderna öster om Medelhavet)

Exempel på hur man kan använda ORIENTEN i en mening

• Anatolien (turkiska: Anadolu; från grekiska Ανατολή, Anatolē eller Anatolí, 'soluppgång', jämför Orienten) är den halvö i västra Asien som upptar större delen av Turkiet.
• Kr, då bronsåldern inleddes i Främre Orienten, var Bahrain del av en högkultur som troligtvis motsvarar det sumererna kallade Dilmuns trädgård och som var knutpunkt för handel med Induskulturen i öster och Tvåflodslandet i väster.
• 29 januari – Det svenska kronprinsparet Gustaf (VI) Adolf och Louise Mountbatten återkommer till Sverige från sin resa till Orienten.
• Mellanöstern eller Mellersta Östern (arabiska: الشرق الأوسط, persiska: خاورمیانه Khāvar-e miāne, hebreiska: המזרח התיכון, syriska: ܡܕܢܚܐ ܡܨܥܝܐ, kurdiska: Rojhilata Navîn Rojhelatî Nawend خۆرهەڵاتی ناوەڕاست, turkiska: Orta Doğu, engelska: The Middle East), även Orienten eller Främre Orienten, är ett ursprungligen europeiskt namn på ett icke exakt preciserat område i Sydvästasien och Nordafrika, bestående av länderna på den Arabiska halvön (Saudiarabien, Jemen, Oman, Förenade Arabemiraten, Qatar, Bahrain och Kuwait) samt Syrien, Libanon, Israel, Palestinska områden, Egypten, Jordanien, Irak och Iran.
• Medelhavsmuseet är ett svenskt statligt arkeologiskt kulturhistoriskt museum med inriktning på samlingar från medelhavsländerna och Främre Orienten.
• Bel var även namnet, eller titeln, på en gud som dyrkades av semiter under forntiden i den Främre Orienten.
• Några få andra bildskrifter benämns också som hieroglyfer - hettiter/luviers skrift i den Främre Orienten och den minoiska kulturens på Kreta.
• Kilskrift kallas den ord- och stavelseskrift som var det vanligaste skriftsystemet i Främre Orienten under perioden från cirka 3200 f.
• Under sina långa utlandsresor, bland annat i Orienten, fick han rikliga tillfällen att studera utbredningen av haschisch, särskilt hos araberna.
• Väst-, (till skillnad från Orienten), är en kulturgeografisk term som kan vara användbar trots begreppets olika betydelser beroende på sammanhang och historisk tidsperiod.
• Hurriterna var ett forntida folkslag i Främre Orienten, vilka bebodde norra Mesopotamien och sedan spred sig över större delen av regionen.
• Amoriter var ursprungligen ett nomadiskt semitiskt folk vilka senare bosatte sig över större delen av den Främre Orienten.
• Den rika kultur som skapats i Medelhavsområdet och i Främre Orienten av greker, romare, sassanider, kristna och judar gav förutsättningarna för den islamiska konsten.
• När riket stod på höjden av sin makt var det minst lika mäktigt i Främre Orienten som Egypten och Babylon.
• Det agrara samhället var fortfarande basen i samhällsekonomin, men som följd av ökat handelsutbyte med Orienten, främst via fenicier, utvecklades en dynamisk urban kultur med fäste i städer som Miletos, Samos, Rhodos och Korinth.
• När Alexander den store erövrat hela Orienten hade ett stort antal nya städer grundats och många gamla hade raserats i krigen.
• Alexanders erövringar spred det grekiska kulturella inflytandet över stora delar av Främre Orienten och utgjorde grunden för hellenismen.
• Konstruktionen Främre Orienten är europeisk; ur kinesisk eller indisk synvinkel är området varken "främre" eller "östligt".
• Mamluker – slavsoldater som användes av de muslimska kaliferna och andra islamiska härskare i Orienten.
• Orienten är ursprungligen länderna öster om Medelhavet, de egyptiska, semitiska, persiska och bysantinska kulturområdena som numera vanligen kallas Främre Orienten, till skillnad från övriga delar av Asien, Bortre Orienten.

Förberedelsen av sidan tog: 75,47 ms.