Definition & Betydelse | Svenska ordet OTTOMOTOR

Definition av OTTOMOTOR

1. förbränningsmotor av kolvtyp där den brännbara gasblandningen antänds av en elektrisk gnista som kommer från ett tändstift

Exempel på hur man kan använda OTTOMOTOR i en mening

• Så kallade knackningar uppstår i en ottomotor då för högt tryck eller temperatur gör att bränslet antänds för tidigt.
• Det var en öppen personbil, benämnd ÖV 4, med en fyrcylindrig ottomotor på 1,94 liters slagvolym och 28 hästkrafters motoreffekt.
• En tvåtaktsmotor är en kolvmotor, av utförandet ottomotor eller dieselmotor, som bygger på att kolven i varje rörelse uppåt (och därmed varannan rörelse totalt sett) komprimerar bränsleblandningen, varefter denna antänds.
• Hesselmanmotorn är i grund och botten en ottomotor, med magnettändning och tändstift, konverterad för att drivas med tyngre petroleumprodukter, såsom brännolja, fotogen eller dieselolja.
• Magnettändning är ett tändsystem för en förbränningsmotor av typ ottomotor där elenergin genereras av en permanentmagnet på svänghjulet och inte erhålles från ett batteri eller en generator.
• Målsättningen med homogenmotorn är att kombinera de bästa egenskaperna hos en ottomotor och en dieselmotor för att få en motor med högre verkningsgrad och renare avgaser.
• Tvåtaktsmotor – en kolvmotor, av utförandet ottomotor eller dieselmotor i vilken bränslet förbränns i två faser.
• Man tog därför en BM 2 och ersatte tändkulemotorn med en gengasdriven sexcylindrig ottomotor, ursprungligen en lastbilsmotor, från Volvo.

Förberedelsen av sidan tog: 91,27 ms.