Definition & Betydelse | Svenska ordet PARTIBETECKNING

Definition av PARTIBETECKNING

1. beteckning ett parti i Sverige använder då det uppträder vid val, till exempel på valsedlar

Exempel på hur man kan använda PARTIBETECKNING i en mening

• DPS – partibeteckning för ett liberalt politiskt parti i Bulgarien, se Rörelsen för rättigheter och friheter.
• Enkel överförbar röst (engelska single transferable vote, STV) är ett valsystem som ger väljaren möjlighet att rangordna kandidater i preferensordning och välja kandidater från olika partier eller utan partibeteckning.
• En oregistrerad partibeteckning är formellt inget hinder för att ställa upp i val, men det har vissa nackdelar, till exempel kan man inte anmäla kandidater och allmänheten kan få uppfattningen att partiet inte ställer upp.
• Hösten 2004 skedde en brytning inom Kommunens framtid, varpå Wiklander tillsammans med Rolf Ottosson bildade det nya partiet Kommunal Demokrati, som i fullmäktige populärt kallades "Streckpartiet" då varken Wiklander eller Ottosson fick använda sin partibeteckning i officiella dokument.
• Det var från början förmodligen avsett som ett skämt, men etablerades som partibeteckning på blanka valsedlar under 1980-talet.
• Kandidater utan partibeteckning i listan ovan var uppställda av valmansföreningar, det vill säga ett tillräckligt antal röstberättigade personer som tillsammans hade nominerat en kandidat.
• Vid andrakammarvalet 1911 tillämpades första gången ett proportionellt valsystem, och det var också det första val vid vilket valsedlarna påbjöds att ha en partibeteckning.
• 1975 ändrade hon sin partibeteckning till republikan och gifte sig med senatorn, 1976 års republikanske vicepresidentkandidat och 1996 års republikanske presidentkandidat Bob Dole.
• Sedermera fick ordet narodnitjestvo genom publicisten Pjotr Lavrov och Nikolaj Michajlovskij en socialagrarisk betydelse som politisk partibeteckning gentemot de rena marxisterna.
• Andrakammarvalet i Sverige 1911 hölls i september 1911, och för första gången tillämpades de nya reglerna: ett proportionellt valsystem infördes, och alla valsedlar påbjöds att ha en partibeteckning - det var i strikt mening alltså första gången svenskarna röstade på partier, även om flertalet riksdagsledamöter sedan tidigare hade mer eller mindre uttalade partisympatier.
• Året därpå formerade man sig som en gemensam partigrupp i parlamentets båda kamrar och 2002 ställde man för första gången upp under gemensam partibeteckning i ett allmänt val.
• Väljare kan även, teoretiskt sett, skriva in ett namn på en blank valsedel som då fungerar som en egen, namnlös partibeteckning.
• Fram till val var en partibeteckning som användes på många håll i Sverige för borgerliga samlingslistor under mitten av 1900-talet, det vill säga folkpartister, bondeförbundare/centerpartister och högermän.
• Spränglista kallas en valsedel som har samma eller en snarlik partibeteckning som en annan, men där alla kandidater inte stöds av partimajoriteten.

Förberedelsen av sidan tog: 2 933,70 ms.