Definition & Betydelse | Svenska ordet PREPOSITIONERNA

Definition av PREPOSITIONERNA

1. böjningsform av preposition

Exempel på hur man kan använda PREPOSITIONERNA i en mening

• Med sitt objekt kan prepositionen bilda rums- eller tidsadverbial, som är fallet för prepositionerna i, under, på.
• Motsvarande konstruktion i svenskan uttrycks ofta av någon av prepositionerna "till", "åt" eller "för" framför huvudordet (som står i grundform eller, om det är personligt pronomen, i objektsform) eller genom ordets placering i satsen, som i följande exempel med verbet "ge": Hon ger sin mamma (dativobjekt) en blomma (ackusativobjekt) på mors dag.
• Distributiv är ett kasus, vars huvudsakliga funktion är att ange fördelning, varpå det i svenskan motsvaras av prepositionerna i konstruktioner som två gånger om året och en biljett per person.
• Det finns ingen heltäckande princip för hur prepositionerna används, men det finns vissa tumregler, till exempel att prepositionen på normalt används i samband med namn på geografiska platser som har direkt kontakt med vatten, till exempel öar, näs, stränder och uddar.
• Hela svenska språket saknar prolativ, men i svenskan kan prepositionerna "via", "genom", "för", "per", "över", "av", "till" eller "med" framför huvudordet som antingen står i grundform eller objektsform om det står i personligt pronomen.
• Svenskan saknar terminativ men kan använda prepositionerna till, i och meningen så långt som före huvudordet som står i bestämd form, till exempel Från två till fem, jag har levt i femtio år respektive Det är så långt som tvåhundra mil till Göteborg.
• Detta gör att ordet potaje (gryta) dyker upp på menyer tillsammans med prepositionerna con (med) eller de, och på så sätt kallas varianterna till exempel: potaje con/de mangold; potaje med lök osv.

Förberedelsen av sidan tog: 45,62 ms.