Definition & Betydelse | Svenska ordet PROKURATOR

Definition av PROKURATOR

1. (historia, antikens Rom) förvaltare av en provins
2. (historia, Finland) högt uppsatt ämbetsman som utövade tillsyn av lagarna
3. (historia) åklagare

Exempel på hur man kan använda PROKURATOR i en mening

• Jöran Persson Tegel (i senare texter ibland även omnämnd som Göran), född omkring 1530 i Sala, död 21 september 1568 i Stockholm, var en svensk ämbetsman som tjänstgjorde som sekreterare och prokurator åt kung Erik XIV.
• Efter att ha varit sin ordens prokurator i Rom och sedan dess ordensgeneral i Ligurien, utsågs han 1467 av Paulus II till kardinalpräst med San Pietro in Vincoli som titelkyrka.
• Hon har även varit prokurator vid Wermlands nation, studievägledare, och universitetslektor vid Lunds universitet 1973-1984.
• Därefter genomgick han College d'Harcourt i Paris, och eftersom han under den tiden tappade lusten att bli präst anställdes han hos en prokurator för att utbildas till jurist.
• Vid sidan av doktorandstudierna verkade Olaus Magni som den tysk-engelska nationens lärare vid den filosofiska fakulteten, 1433–1436 var han tre gånger prokurator för nationen och ett år dess receptor (skattmästare).
• Han utsågs till medlem av 1896-1897 års kommission för uppgåendet av riksgränsen mot Norge, utnämndes 1898 till häradshövding i Äyräpää domsaga vid ryska gränsen, kallades 1900 efter de konstitutionellt sinnade senatorernas avgång till senator i justitiedepartementet och i oktober 1901 till prokurator i senaten.
• Bolin var under sin studietid aktiv i Helsingborgs-Landskrona nation där han var prokurator 1925–1927 och kurator 1927–1928.
• Redan som prokurator vid domstolarna i Vladimir, Tula, Vologda, Warszawa och Petersburg utmärkte han sig för hänsynslös energi, särskilt i undertryckande av alla frihetssträvanden och fick ofta tillfälle att lämna kejsaren rapporter om nihilistiska stämplingar, till exempel attentatet i Vinterpalatset 1880.
• Theudas, eller Theodas var en upprorsmakare omkring år 44 i den romerska provinsen Iudea under prokuratorn Cuspius Fadus, som var prokurator ca år 44-46.
• de Brouckère var kunglig prokurator vid revolutionens utbrott 1830, delegerad i London vid prins Leopolds kallande till kung samma år.
• Charpentier blev juris doktor 1897 och därefter docent vid Helsingfors universitet 1898, inträdde på ämbetsmannabanan men blev 1910 avskedad av ryske generalguvernören för vägran att som prokurator åtala enligt Charpentiers förmenande laglydiga ämbetsmän.
• Hans nit blev ej obelönat: det ena pastoratet efter det andra överlämnades till honom - slutligen uppbar han inkomsterna av fem sådana – och i maj 1567 förordnades han till "prokurator" i Småland, en förtroendesyssla närmast jämförlig med ett ståthållareskap.
• Nationen förblev under sin korta existens mycket liten: totalt räknade den sju ordinarie medlemmar, två kuratorer, en prokurator, inspektor och en hedersledamot (adjunkten och kyrkoherden Achatius Kahl).
• Den 10 november 1723 gifte hon sig med greve Pavel Jaguzjinskij (1863–1736), generaldirektör och prokurator i senaten, son till pastorn i lutherska kyrkan i Moskva, och en av förhandlarna vid Ålandskongressen och freden i Nystad.
• Då under ofärdsåren Åbo hovrätts medlemmar 1903 vägrade nedlägga ett väckt tjänsteåtal och med anledning av detta lagvidrigt avskedades, utnämndes von Hellens, som systemets man, till hovrättsråd och steg sedan snabbt i graderna, utsågs 1905 till vice lantmarskalk och i maj samma år till prokurator i Senaten.
• Som prokurator uttalade han sig 1827 mot det ifrågasatta avskiljandet av några karelska socknar från storfurstendömet, varefter projektet förföll.
• von Weissenberg, som 1885–1886 var ordförande i kommittén för uppgörande av en systematisk sammanfattning av Finlands grundlagar, kallades 1885 till ledamot av Justitiedepartementet av kejserliga senaten och utnämndes 1886 till prokurator i senaten.
• Sakförare är ett något föråldrat eller, i vissa kretsar, något nedsättande ord, även prokurator, för person, som utan att nödvändigtvis vara advokat eller jurist för annans talan i rättegång, i egenskap av rättegångsombud, rättegångsbiträde eller dylikt.
• 1930 på sin tre band stora avhandling Henrik Wergeland og hans strid med prokurator Praëm: Aktmessig fremstillet, for det meste efter utrykte dokumenter (utgiven av Det Norske Videnskaps-Akademi 1927–1930).
• Prokurator är en titel från medeltiden med betydelserna åklagare, ombudsman, syssloman med ursprung i den romerska titeln prokurator.

Förberedelsen av sidan tog: 193,93 ms.