Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet PROSAN

Definition av PROSAN

1. böjningsform av prosa

Exempel på hur man kan använda PROSAN i en mening

• Dessa två plan skiljer sig från varandra genom kapitelindelning där kapitlen om den äldre Hanna skrivs i första person och med kursiv stil utan dialog, där prosan närmar sig poesi medan kapitlen om den yngre Hanna skrivs i tredje person och med dialog.
• Han hade sin styrka i sarkasm och bitter satir, och gav stadga åt den bulgariska prosan, som höll på att utvecklas vid denna tid.
• I sin omarbetade form utgiven 1878-80 (i svensk översättning Gröne Henrik 1917-18) har den ansetts höra till den yttersta tyska episka prosan, och bland annat jämställts med Goethes Wilhelm Meister.
• Strindberg förnyade den svenska prosan genom att ersätta det deklamatoriska och retoriska språket i tidigare prosa med talspråk och skarpa iakttagelser direkt från vardagen.
• Skönlitteraturen skrevs på vers och framfördes musiskt och ofta med dans, medan texter av världslig karaktär normalt skrevs på prosa, men enstaka berättelser från Egypten var författade på prosa, och under senare delen av antiken börjar prosan långsamt få fäste i epiken.
• Slutsatsen hon tycks dra, förutom att den ouppnåeliga men ständigt oöverträffliga Franz Kafka skriver den bästa prosan, är att de bästa lösningarna på romanens utmaningar när essäsamlingen skrevs hade brittiskan Ivy Compton-Burnett, men att också de lösningarna snart skulle vara passé, och att nästa generation författare då skulle vara tvungen att finna nya lösningar.
• Antônio Gonçalves Dias, Antônio Gonçalves Dias och Antônio Federico Castro Alves var viktiga inom den romantiska poesin, medan José de Alencar och Manuel Antônio de Almeida var stora namn inom den romantiska prosan.
• Schönberg drev här idén om den musikaliska prosan, det vill säga en musik utan repriser eller perioder, till ytterlighet.
• GP:s recensent Carl Magnus Juliusson skrev att boken påminde om Kafkas Processen med ett scenario av absurt kringirrande för huvudpersonen Silfo, där den poetiska prosan lyfter fram stämningar och detaljer, men att läsaren blir nästan lika vilsen som huvudpersonen.
• Den inledande prosan låter oss veta att Helge Hjörvardsson har dräpt Hrimgerds far, jätten Hate, men orsaken till dråpet omtalas inte.
• Han nämns som tjänare (þjónustumaðr) i den inledande prosan till eddadikten Lokasenna, men Snorre Sturlasson kallar honom träl (þrall).
• I prosan bär den skrivna texten berättelsen, medan eventuella illustrationer endast lättar upp läsningen med iscensättningar av den historia som prosan presenterar.

Förberedelsen av sidan tog: 192,59 ms.