Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet RÄTTSKAFFENS

Definition av RÄTTSKAFFENS

1. som alltid handlar i enlighet med lag och rätt

Exempel på hur man kan använda RÄTTSKAFFENS i en mening

• På det känslomässiga planet blev hon aldrig tillfreds med relationen, men hon värdesatte honom som människa och ansåg att han var en god predikant, tolerant och rättskaffens.
• Han ansågs för en rättskaffens och duglig man, fast ingalunda i själsgåvor jämförlig med sina bröder.
• Kungen accepterar Holme som en rättskaffens man och låter Holmes familj flytta in i den tomma smedjan på sin ö.
• Den ger först råd om hur man ska leva ett rättskaffens kristet liv och målar upp konkreta varnande exempel.
• De avlidna muslimer som är troende och levt rättskaffens träder in i lustgårdar, vattnade av bäckar (Koranen 2:25).
• Harboe var en duktig och rättskaffens man, som genom sin stora vänlighet förstod att förlika de religiösa motsättningarna, men han var inte framsynt nog att vidta åtgärder mot den kommande stormen.
• Echman var en av sin tids främsta homileter; from, lärd och rättskaffens, och, som en minnestecknare yttrat, "en Gamaliel för sitt stifts prästerskap".
• ”Varför skulle jag nu överhuvudtaget förebrå dig? Om du är rättskaffens, har du inte förtjänat klander; om du är ohederlig, kommer du inte att bry dig om det.
• För mig själv, för min pappa och min mor, vars hår är silverne i tjänst av byggandet av delstaten Oklahoma, jag säger till er, och till varje ärlig, rättskaffens läsare i Amerika, att målningen som Steinbeck gjorde i sin bok är en lögn, en svart, infernalisk skapelse av ett förvrängt sinne.
• Peder Paus har beskrivits som en plikttrogen och rättskaffens häradshövding som utmärkte sig med goda och självständiga juridiska bedömningar som betonade sunt förnuft och människokännedom.

Förberedelsen av sidan tog: 237,97 ms.