Definition & Betydelse | Svenska ordet RÄTTSPSYKIATRISKA

Definition av RÄTTSPSYKIATRISKA

1. böjningsform av rättspsykiatrisk

Exempel på hur man kan använda RÄTTSPSYKIATRISKA i en mening

• Lidberg var föredragande i Socialstyrelsens rättsläkarråd 1972–1981, ledamot 1981–1992, sekreterare i Rättspsykiatriska föreningen 1967–1970, ordförande 1976–1985, Svenska psykiatriska föreningens rättspsykiatriska sektion 1985, ledamot av Socialstyrelsens vetenskapliga råd 1981, ämnesexpertgrupp 1978, utskrivningsnämnden för Karsuddens sjukhus 1980–1991, Birgittas sjukhus 1985-1991, styrelsen för Kriminalistföreningen 1980–1989 och International Academy of Law and Mental Health.
• Efter psykiatrireformen 1995 avvecklades vid Säters mentalsjukhus, förutom den akutpsykiatriska mottagningen och den rättspsykiatriska kliniken.
• Sjukhusets rättspsykiatriska avdelning är bland annat känd för att ha haft Thomas Quick, Lars-Inge Svartenbrandt och Sigvard Nilsson-Thurneman intagna.
• Han blev extra läkare vid Saltsjöbadens badanstalt 1929, vid Restads sjukhus i Vänersborg 1931, tillförordnad provinsialläkare i Borrby, Tollarps och Norrköpings distrikt 1931, extra ordinarie andre läkare vid Salberga sjukhus i Sala 1931 och vid Restads sjukhus 1931–32, extra läkare där 1932–33, tillförordnad provinsialläkare i Fränsta, Arvika och Kungsörs distrikt 1933, var andre läkare på Sankta Maria sjukhus i Helsingborg 1936–42, förste läkare vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall 1942, överläkare vid rättspsykiatriska avdelningen där 1945–53 och vid rättspsykiatriska avdelningen på Sankt Lars sjukhus i Lund 1954–64.
• Det innebär att den dömde, som efter lagakraftvunnen dom överförs från häkte till rättspsykiatrisk vård, inte kan skrivas ut av läkarna på den rättspsykiatriska kliniken.
• Han publicerade en mängd psykiatriska och rättspsykiatriska arbeten, undersökningar om bland annat struma och kretinism.
• År 1914 utnämndes han till medicinalråd och även chef för hälsovårdsbyrån i Medicinalstyrelsen, samt till medlem av rättsmedicinska och rättspsykiatriska nämnderna i Medicinalstyrelsen.
• Han tjänstgjorde i perioder 1938–1939 vid de rättspsykiatriska klinikerna i Stockholm, var extra läkare, assistentläkare och amanuens vid medicinska kliniken i Uppsala 1940–1943 och vid Beckomberga sjukhus 1941–1942.
• Rappe blev vice auditör 1943, auditör vid Skånska kavalleriregementet (K2) 1949–1952, var sekreterare i 1944 års nöjesskatteutredning 1944–1945, i processnämnden 1946–1949, i Föreningen Sveriges stadsdomare 1953–1959, ordförande där från 1959, ledamot och sekreterare av 1953 års utredning om sinnesundersökningar 1953–1954, ledamot av 1955 års domareutredning 1955–1957, kommittén för det rättspsykiatriska undersökningsväsendet 1956–1959, ledamot av kyrkomöten, ordförande i byggnadsnämnden i Jönköping 1961–1963, valnämnden från 1964 och övervakningsnämnden från 1965.
• Då den sinnesundersökning som genomförts vid Långholmens rättspsykiatriska klinik i Stockholm visade att brotten begåtts under inflytande av sinnessjukdom dömdes han till sluten psykiatrisk vård.
• Han innehade olika läkarförordnanden 1936–43, var amanuens och underläkare vid psykiatriska kliniken i Lund 1944–45, överläkare vid rättspsykiatriska avdelningen på Sankt Lars sjukhus 1946–48, överinspektör för sinnessjukvården 1949–50, blev överläkare och sjukhuschef vid Sankt Lars sjukhus 1950, chefsläkare 1962 och var professor i psykiatri, särskilt rättspsykiatri, vid Lunds universitet och överläkare vid Statens rättspsykiatriska klinik 1970–74.
• Han blev 1974 professor i psykiatri, särskilt social- och rättspsykiatri, vid Lunds universitet samt överläkare och klinikchef på Statens rättspsykiatriska klinik vid Sankt Lars sjukhus då han efterträdde Bo Gerle, och var under åren 1976–1987 ledamot av Socialstyrelsens vetenskapliga råd.
• Uddenberg blev medicine licentiat vid Lunds universitet 1937, var underläkare vid Lunds lasarett och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg 1937–43, biträdande överläkare vid psykiatriska kliniken i Lund 1943–46, förste läkare vid rättspsykiatriska avdelningen på Sankt Lars sjukhus i Lund 1946–49, överläkare där 1949–53, rättspsykiatriska avdelningen på fångvårdsanstalten i Malmö 1953–56 och på Malmö östra sjukhus från 1956.
• Sondén var sakkunnig inom justitiedepartementet bland annat i frågor angående strafflagens tillräknelighetsbestämmelser och författade ett antal arbeten speciellt rörande psykosomatiska och rättspsykiatriska frågor.
• Han innehade olika läkarförordnanden 1929–1941, blev förste underläkare vid Beckomberga sjukhus 1941, överläkare vid rättspsykiatriska avdelningen på Mariebergs sjukhus i Kristinehamn 1954, förste läkare vid Håga sjukhus vid Södertälje 1955, förste läkare vid sinnessjukavdelningen på Långholmens centralfängelse 1956 (varifrån han var tjänstledig), t.
• I februari 1956 utfärdade Medicinalstyrelsens rättspsykiatriska nämnd en definitiv friskförklaring av Selling.
• Weström var byråchef vid Medicinalstyrelsen och överinspektör för sinnessjukvården 1939–41 samt läkare vid psykiatriska och rättspsykiatriska avdelningarna vid fångvårdsanstalten i Växjö 1943–68 och vid Hallanäs sjukhem vid Alvesta.
• Wadman blev medicine licentiat vid Uppsala universitet 1963, specialist i allmänpsykiatri 1974, var vikarierande underläkare vid Falu lasarett och Ulleråkers sjukhus i Uppsala 1959–63, underläkare vid psykiatriska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala 1963–68, underläkare i socialmedicin där 1968–69, biträdande överläkare vid statens rättspsykiatriska klinik i Uppsala 1969–71, biträdande överläkare vid psykiatriska kliniken vid Regionsjukhuset Örebro 1971–75, överläkare vid psykiatriska krismottagningen där 1975–85 samt klinikchef vid allmänpsykiatriska kliniken, avdelning 1, där från 1985.
• Han var extra läkare vid rättspsykiatriska kliniken i Stockholm 1948, Stockholms epidemisjukhus 1948–50, barnläkare vid Internationella flyktinghjälpen vid flyktingtransporter till Australien 1950, underläkare vid medicinska avdelningen vid Sabbatsbergs sjukhus 1950–52, vikarierande förste underläkare vid psykiatriska kliniken vid Karolinska sjukhuset 1952, läkare vid Stockholms stads psykiska barna- och ungdomsvård i Hökarängen 1953–57 samt rådgivande psykiater vid Hammargårdens skolhem i Skå socken från 1955.
• Nordal arbetade 1932-1937 som extraordinarie amanuens vid pediatriska kliniken och som läkare vid rådgivningsbyrån för uppfostringsfrågor vid Norrtulls sjukhus, var 1932-1937 periodvis extra läkare vid rättspsykiatriska kliniken på Långholmen, från 1933 föreståndare för rådgivningsbyrån för uppfostringsfrågor vid Göteborgs folkskolor, från 1935 läkare vid bland annat Göteborgs folkskolors observations- och hjälpklasser och från 1936 läkare vid Göteborgs stads sinnesslöskola.

Förberedelsen av sidan tog: 155,13 ms.