Definition & Betydelse | Svenska ordet RÖRELSEENERGIN


RÖRELSEENERGIN

Definition av RÖRELSEENERGIN

  1. böjningsform av rörelseenergi

Antal bokstäver

14

Är palindrom

Nej

19
EL
ELS
EN
ENE
ER
ERG

1

1

560
EEG
EG


Sök efter RÖRELSEENERGIN på:



Exempel på hur man kan använda RÖRELSEENERGIN i en mening

  • Ett exempel är ett föremål som faller från en höjd; till en början har det en viss lägesenergi, medan det faller omvandlas lägesenergin till rörelseenergi och när föremålet träffar marken omvandlas rörelseenergin till framförallt värmeenergi (temperaturen ökar) genom yttre och inre friktion.
  • En moderator är ett ämne som används för att bromsa hastigheten på snabba neutroner och därmed sänka rörelseenergin.
  • Är vätskan inte i rörelse eller i så långsam rörelse att rörelseenergin är försumbar talar man istället om hydrostatik.
  • Väduren pumpar vatten automatiskt utan hjälp av någon annan kraftkälla än rörelseenergin i strömmande vatten.
  • Ångturbin är en maskin som omvandlar den termiska energin och rörelseenergin i trycksatt vattenånga till en mekanisk rotationsrörelse.
  • Dessutom bevaras även rörelseenergin i de fall då stöten är fullständigt elastisk (ingen rörelseenergi omvandlas till värmeenergi eller liknande).
  • Om man drar en av de två yttre kulorna åt sidan och släpper kommer den att träffa de återstående fyra kulorna som stöter i varandra och på så sätt förs rörelsemängden och rörelseenergin från första kulan vidare till den sista som får exakt samma rörelsemängd (fart och höjd som vi observerar i försöket) som den ursprungliga, i varje fall om man bortser från luftmotstånd och friktion.
  • Hydrostatik, eller fluidstatik, är läran om vätskor i vila (eller med så låg flödeshastighet att rörelseenergin i sammanhanget är försumbar) och är en underkategori till fluidmekanik.
  • Detta vapen består av en volframstav som accelereras till en sådan hastighet att den enbart med rörelseenergin förmår tränga djup in i byggnader alternativt slå ut fordon och personal inom ett stort område som ligger för nära den chockvåg som skapas vid nedslaget.
  • Verkningsgraden blir bättre då rörelseenergin i massflödet som "följer med" den första propellern länkas om och omvandlas till "nyttig" propulsion i den andra propellern.
  • Vid inbromsning lagras rörelseenergin i superkondensatorer för att sedan tillföra extra energi till elmotorerna vid acceleration.


Förberedelsen av sidan tog: 94,79 ms.