Definition & Betydelse | Svenska ordet RÖSTRÄTTEN

Definition av RÖSTRÄTTEN

1. böjningsform av rösträtt

Exempel på hur man kan använda RÖSTRÄTTEN i en mening

• Den allmänna rösträtten förutsätter i allmänhet viss uppnådd ålder samt åtminstone ifråga om nationella val medborgarskap.
• Även om rösträtten i och med lagen var begränsad till de besuttna klasserna i Indien, var det en milsten i Indiens politiska historia.
• I de kommunala valen var nämligen rösträtten inte likvärdig utan graderades efter inkomst, från 1–40.
• Även för män hade rösträtten utvidgats drastiskt och var allmän från 21 års ålder, medan kvinnor måste uppfylla en högre ålder på 30 år, samt ett förmögenhetskrav (som dock var relativt lågt ställt).
• I Storbritannien genomförs en rösträttsreform, som utvidgar rösträtten i parlamentsval till nästan alla män över 21 år och de flesta kvinnor över 30 år.
• Organisationen bakom arrangemanget tar bland annat starkt avstånd från de lobbygrupper som är aktiva under Almedalsveckan med anledning av att de hävdar att lobbyverksamhet inom politiken i praktiken innebär en återgång till den gamla inkomstgraderingen av rösträtten (det vill säga ju större inkomst, desto fler röster, så som det tillämpades före 1921 i Sverige).
• Hans förslag var att rösträtten skulle gälla för båda könen på lika villkor, vilket vid denna tid innebar att även kvinnor som var myndiga och hade viss inkomst skulle få rösta inte endast i kommunalvalen utan även i riksdagsvalen.
• I samband med 100-årsdagen för svenska kvinnliga rösträtten, 2021, publicerade Östberg genom Leopard förlag Folk i rörelse.
• Viktiga frågor som diskuterades vid den här tiden var unionsupplösningen med Norge (där vänsterpressen ville se en fredlig separation) och den allmänna rösträtten (som fullt ut förverkligades i riksdagsvalet 1921 när kvinnor fick rösta för första gången).
• Bland de första viktiga strukturella reformerna som infördes av den populära Paz-regeringen var en utökning av den allmänna rösträtten till alla vuxna medborgare, inklusive urbefolkning och analfabeter, förstatligande av de största tenngruvekoncernerna samt en omfattande jordbruksreform.
• Redan vid landstingsinstitutionens tillkomst 1863 invaldes han i Kristianstads läns landsting, inom vilket han, med avbrott av ett år, sedan hade plats till sin död, 1881–83 som vice ordförande och från 1884 som ordförande 1870–1891 representerade han Gärds och Albo domsagas valkrets i Andra kammaren och var där en typisk representant för Lantmannapartiets skånska fraktion: hyllande partiets allmänna strävanden i fråga om grundskatter och indelningsverk, gjorde han sig till tolk för moderata reformer i fråga om den politiska och kommunala rösträtten och för en kulturellt frisinnad, fastän ingalunda radikal, åskådning.
• Vissa undantag från rösträtten finns, olika för varje delstat, till exempel personer som är omyndigförklarade på grund av förståndshandikapp och personer som dömts för mer eller mindre allvarliga brott.
• I riksdagen motionerade han bland annat om en kommunal rösträttsreform för att avskaffa den graderade rösträtten i stadsfullmäktigeval.
• Han var bland annat ledamot i lagutskottet 1907–1911 och engagerade sig bland annat för en demokratisering av rösträtten i kommunalval.
• Per Olsson förespråkade under rösträttsstriden den så kallade Fläsbrolinjen, som innebar bibehållna majoritetsval och att rösträtten kopplades till ett krav på erlagda skatter under de tre sist förflutna åren före valet.
• Den ena om ändring av den kommunala rösträtten och den andra om upphörande av Lunds domkyrkas lösningsrätt vid försäljning av skattedomkyrkohemman.
• Denna lag, som genomdrivits med tvivelaktiga medel under påtryckningar från de fascistiska paramilitära svartskjortorna, hade antagits under förevändning att skapa en stark och enad regeringsbildning, dock med löfte från Mussolini att inte inskränka på den fria och allmänna rösträtten, vilket dock blev fallet följande år när samtliga partier utom PNF förbjöds.
• Enligt honom berodde det på individualismen i USA och på att rösträtten var införd, vilket gav immigranterna större möjligheter att påverka sin situation än i Europa.
• Som guvernör arbetade Newell för lägre skatter och balanserad budget, förbättringar i skolsystemet, striktare naturaliseringsprocedurer, inskränkningar i rösträtten för naturaliserade medborgare och förbättringar i utbildning och livräddningssystem.
• Under de tre mandatperioderna som han var guvernör, hade valsedeln frågan om att utöka rösträtten, men väljarna röstade ned den varje gång.

Förberedelsen av sidan tog: 110,21 ms.