Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet RENLÄRIGHET

Definition av RENLÄRIGHET

1. det att vara renlärig

Exempel på hur man kan använda RENLÄRIGHET i en mening

• År 1902 höll Wærn vid en diskussion i Uppsala ett inledningsföredrag Religionsundervisningen och den etisk-religiösa uppfostran, som sedermera även utkom i tryck och föranledde skarpa angrepp mot honom för bristande kristen renlärighet från konservativa kretsar i Svenska kyrkan.
• Ortodoxi, eller renlärighet, (från grekiskans Ορθοδοξία/Orthodoxía, av orthos '’rätt’'/"sann", och doxa, "mening") innebär strikt överensstämmelse med en viss lära; vanligen (men inte nödvändigtvis) syftande på ett kyrkosamfunds troslära.
• Sten Wistrand skriver att Zamjatin tillskrivits profetiska egenskaper då ”Den Enda Staten i romanen föregriper 1930-talets skenrättegångar, personkult och krav på konstens uppfostrande renlärighet.
• Vid rannsakningen tillstod Esberg att han handlat in delirio och verkar ha övertygat fakulteten om sin renlärighet.
• Boken, tillsammans med hans renlärighet ifråga om ritualerna i hans kyrka samt hans vänskap med William Laud, ledde till att Cosin mottogs fientligt av puritanerna.
• Han anklagades för bristande renlärighet och suspenderades som präst inom den presbyterianska församling han tillhörde, och övergick då till episkopalkyrkan.
• Han anklagades då av Stockholms konsistorium för avvikelse från den rena läran och landsförvisades 1750 trots sina försök att bevisa herrnhutarnas lutherska renlärighet.
• Hans disputationer visar dock att han försökte sammanjämka den cartesianska världsåskådningen med luthersk renlärighet.
• La Tour tog, mot kung Ludvig XIV:s önskan, parti för François Fénelon och dennes försvar av kvietismen i Explication des Maximes des Saints gentemot Jacques-Bénigne Bossuet; Bossuet ifrågasatte i sin tur La Tours renlärighet.

Förberedelsen av sidan tog: 74,47 ms.