Information om | Svenska ordet RUNRISTAREN

Exempel på hur man kan använda RUNRISTAREN i en mening

• Den mycket produktive runristaren Öpir, som verkade under 1000-talets senare del, har skapat omkring sextio runstenar i Uppland.
• Stenens ursprungliga plats är okänd, likaså är runristaren som använde sig av svensk runrad från 1000-talet.
• Stenen är inte signerad, men grundat på ornamentiken, stavningen och runornas utformning tillskrivs den i Sveriges runinskrifter runristaren Visäte.
• En upprepning av de sista orden: Torstens, sin son, står utanför slingan och mitt på hällen i genitivform i mening: Torstens, sin sons (minnesvård), möjligen ansåg runristaren, att dessa i runslingan kom för nära marken.
• Ornamentiken som är originellt och skickligt utförd går i Ringerikestil: Pr2, vilket daterar den till tidsskedet 1010-1050, runristaren förblir dock okänd.
• Amerikanske fornnordsspråkvetaren Jackson Crawford anmärker att Endridi (”Endre”) stavats med Þ-runa istället för en stungen T-runa för D vilket han tolkar som att runristaren stavat utifrån hur det stavats historiskt.
• Det egenartade bruket av ʀ och förväxlingen mellan a och n förekommer också på U 124, och Erik Brate menar därför att runristaren är densamma.
• Inskriften är osignerad men har tillsammans med U 613 blivit tillskriven runristaren Visäte som var aktiv under 1000-talets andra hälft.
• De tre ristningarna på hällen, Sö 219, Sö 220 och Sö 221, är skapade av runristaren vid namnet Hägvid.
• Den nytillverkade kopian gjordes av runristaren Karl Krister Dahlberg och hans företag Kalle Runristare på Adelsö.
• De korsade korsen förknippas med runristaren Likbjörn, se U 1074, och Erik Brate har attribuerad ristningen U 1105 till honom.
• Erik Brate attribuerar ristningen till Balle och menar också att den Balle i ristningens inledning kan vara just runristaren.

Förberedelsen av sidan tog: 294,90 ms.