Definition & Betydelse | Svenska ordet SÖMMERSKOR

Definition av SÖMMERSKOR

1. böjningsform av sömmerska

Exempel på hur man kan använda SÖMMERSKOR i en mening

• Eftersom sömmerskor oftast stod utanför skråväsendet fick de vanligen sett endast sy delar av kläder, eller reparera och sy om gamla kläder, för att inte inkräkta på skräddarskrånas privilegier att sy hela dräkter.
• Ljungströms konfektion i Vingåker har tillverkat kläder åt Sir och man hade under Ljungströms storhetstid på 50- och 60-talen cirka 2 000 sömmerskor anställda.
• Hedmark engagerade sig även för de sömmerskor som hotades av uppsägning vid Algots fabrik i Skellefteå och utgav tillsammans med Gunnar Enqvist albumet Var dag i visa och versch 1980, på vilket hon bland annat sjöng låtarna Victor Jara och När man jämför av Mikael Wiehe samt kvinnokampssången Eva Maria Andersson med text av Wava Stürmer.
• Margarete och hennes sömmerskor sydde två säckar elefanter och sålde dem som leksaker på marknaden i Heidenheim.
• Historiskt tjänstgjorde en fatbursjungfru eller fatburspiga, liksom tvätterskor och sömmerskor, i fatburen under fatburshustrun (från 1719 kallad åldfrun).
• Konditorier, bagerier, sömmerskor, herr- och damfrisörer, taxi, körskola, missionskyrka för ungdomsverksamhet, åkerier och cykelverkstäder tillkom.
• Kvinnorna försörjde sig som hembiträden, sömmerskor och prostituerade medan de män som hade jobb oftast arbetade åt järnvägsbolaget Great Northern.
• Dess syfte var att med medlemmarnas avgifter och privata filantropers bidrag finansiera en sjuk-, arbetslöshets- och pensionskassa för sömmerskor.
• Hon sålde accessoirer som sjalar och plymer, lät tvätta, sy om och reparera modeartiklar och förmedla kontakt mellan kunder och sömmerskor.
• Under 1700-talet var det vanligt att enskilda sömmerskor sydde spets i Vadstena, som sedan såldes via knallar, men under 1800-talet etablerades särskilda försäljare, så kallade "spetsgångare", och sedan specialiserade spetsbutiker i de större städerna – en utveckling Hartwick var aktiv del av.
• När sömmerskor utförde sömnadsarbeten, så som till exempel då sömmerskan Marie Wennerman sydde upp Sofia Magdalenas styvkjol till hennes kröning, räknades det formellt som mindre sömnadsuppdrag utanför skråämbetet och utfört under en skräddares överinseende och inte som officiella sömnadsuppdrag, dvs uppdrag under skräddarskrået, där sömmerskor legalt sett inte fick verka.
• Holmgrens exempel blev ett precedensfall, och under de följande årtiondena fick ytterligare flera kvinnor tillstånd att bli sömmerskor.
• Hon var en del av en utveckling i början av 1800-talet där sömmerskor, från att tidigare endast tolererats utanför skråna och varit belagda med regler för att inte kunna konkurrera med dessa, nu helt öppet startade syateljéer över hela Sverige och öppet konkurrerade med skräddarna med myndigheternas tillstånd.
• Trots att sömmerskor officiellt var utestängda från skrädderierna såg praktiken annorlunda ut, och förutom detta skrå skapades 1675 även Maîtresses couturières och 1776 Marchandes de modes.
• I början av år 1898 tog Stina Fagerskog tillsammans med Berta Vilhelmsson initiativ till en sjukkassa för kvinnliga sömmerskor i Göteborg, Sömmerskornas sjuk- och begravningskassa (SSBK).
• En stor del av själva sömnaden skedde emellertid i 130 decentraliserade syateljéer med totalt omkring 1200 anställda sömmerskor omkring sekelskiftet 1900.
• En syltekona tillverkade och sålde inälvsmat, och det tillhörde de yrken kvinnor kunde ha själva i Stockholm snarare än att överta efter sin make: år 1460 nämns det bland de yrkesarbetande kvinnorna i Stockholms stads skotteböcker, då det fanns: en syltekona, en säckpiperska, två sömmerskor, tre väverskor, fyra bryggerskor, en skrädderska, en åderlåterska, en klädmånglerska och en dokväverska och doktvätterska.
• De sömmerskor som vägrade återgå till Josephson då han inte ville återanställa alla som avskedats, försörjdes av fackföreningen till dess de lyckats hitta nytt arbete.
• Trots sin popularitet bland det klientel det riktade sig till var tidningen dock aldrig riktigt ekonomiskt lönsam, och den avvecklades sedan dess adliga prenumeranter bojkottat att tidningen börjat följa innovationen att införa reklamannonser för enskilda skräddare och sömmerskor.
• År 1904 grundade hon tillsammans med sina två systrar modehuset Schwestern Flöge på Mariahilfer Straße i Wien, som blev en stor framgång och tidvis sysselsatte 80 sömmerskor och tre tillskärare.

Förberedelsen av sidan tog: 228,59 ms.