Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet SATYR

Definition av SATYR

1. forngrekisk naturgudomlighet (med bockfötter och fult ansikte) i vingudens följe
2. (i överförd bemärkelse) man som påminner om en satyr (1); vällusting, liderlig man

Exempel på hur man kan använda SATYR i en mening

• Elna Borch utförde en mängd grupper, figurer, byster och reliefer, såsom marmorgruppen Döden och den unga kvinnan och bysten En leende satyr.
• Hans konst belyses väl av de verk, som finns i Louvren, den livfulla Backantinnan med ett barn och en liten satyr, Maria Leszczinska, framställd som barmhärtigheten (1769), Den övergivna Psyche (1785, marmor 1790), vidare porträttbyster av Madame Du Barry (1773), Buffon (samma år), Lemoyne (de båda sistnämnda tillhör Pajous bästa alster) och statyer, utförda på beställning av kungen, av Descartes och Pascal.
• Barberinske faunen eller Barberinifaunen är en hellenistisk marmorskulptur föreställande en berusad, eller sovande satyr som har daterats till omkring 220 f.
• Han har haft roller i filmer som Emmas film, i TV-serier som Livet i Fagervik och på teatern som officeren i Othello på Romateatern och som satyr i Elfriede Jelineks Babel på Göteborgs Stadsteater.
• De två figurinerna är förälskade i varandra men en satyr i mahogny som står i ett skåp intill hotar deras romans då han vill ta herdinnan till sin hustru.
• Bilden visar fyra nymfer som lekfullt drar ut i vattnet en satyr, som var kända för att inte kunna simma.
• Följet leds av ett barn med bockben, en satyr som var naturväsen som var starkt förknippat med Bacchus.

Förberedelsen av sidan tog: 306,61 ms.