Definition & Betydelse | Svenska ordet SCHISMEN

Definition av SCHISMEN

1. böjningsform av schism

Exempel på hur man kan använda SCHISMEN i en mening

• 1417 - Den stora schismen mellan påvedömena i Avignon och Rom tar slut när Martin V väljs till påve i Rom.
• 1417 – Som ett led i den pågående stora schismen inom katolska kyrkan blir motpåven Benedictus XIII avsatt och utesluten ur kyrkogemenskapen under konciliet i Konstanz.
• Påven Felix III bannlyser patriarkerna av Alexandria och Konstantinopel, Peter Mongus och Acacius, vilket orsakar en schism mellan den västra och östra kristenheten, vilken kommer att vara i 35 år (den akaciska schismen).
• Östliga schismen, också kallad Öst-västliga schismen eller Stora schismen 1054, avser de händelser som separerade den östortodoxa och romersk-katolska kyrkan från varandra den 16 juli 1054.
• Västliga schismen, även kallad occidentala schismen, stora schismen eller påveschismen, är beteckningen på tiden mellan 1378 och 1417, då det rådde allvarliga meningsskiljaktigheter om successionen inom den latinska kyrkan.
• 16 juli – Genom den stora schismen, där påven Leo IX och patriarken Michael Cerularius bannlyser varandra, blir romersk-katolska kyrkan och ortodoxa kyrkan splittrade i två helt separata kyrkor.
• Numera anses att de kristologiska detaljer som orsakade schismen då de orientaliska kyrkorna splittrades av till stor del berodde på missförstånd och bristande kunskaper om varandras språk, då vissa kärnbegrepp inte hade identiska motsvarigheter på andra språk.
• Detta kom att åberopas som en av orsakerna till den avgörande schismen mellan den romersk-katolska kyrkan och de östortodoxa kyrkorna.
• Vid konciliet i Konstanz (1414-1418) försökte man bilägga den stora schismen inom den västliga kyrkan.
• Clemens VII (latin ”den milde”), egentligen Robert av Genève, född 1342 i Genève, Schweiz, död 16 september 1394 i Avignon, var motpåve i Avignon från den 20 september 1378 till den 16 september 1394 under den stora schismen.
• Spänningarna i kyrkan som börjat med Hippolytus fortsatte vara märkbara under Urbans pontifikat, och schismen var ett faktum.
• Meletianska schismen, beteckning för två olika, i den arianska lärostriden inflätade, kyrkliga söndringar på 300-talet, den ena i Egypten, den andra inom den antiokenska församlingen.
• Kardinalerna avlade gemensamt en ed att vem som än skulle väljas till påve, skulle denna lägga ner tiaran om det var nödvändigt för att bilägga den stora schismen.
• Benedictus XIII, Pedro Martínez de Luna, född 25 november 1328 i Illueca, Aragonien, Spanien, död 23 maj 1423 i Peñíscola, Valencia, var motpåve i Avignon från den 28 september 1394 till den 26 juli 1417 under den stora schismen.
• När Gregorius XII avsattes vid konciliet i Pisa 1409, gungade Johannes ställning, men 1410 utnämndes han än en gång till ärkebiskop (se för övrigt Den stora schismen).
• I egenskap av detta verkade han förbindligt mellan påvarna i Rom och i Avignon, och kom att spela en avgörande roll i lösningen av den stora schismen vid konciliet i Konstanz.
• Hennes regering har pekats ut som ansvarig för en nedgång i kejsarmaktens inrikespolitiska kontroll och början på schismen mellan påven och kejsarmakten.
• 23 oktober – Synodus Palmaris sammankallad av den gotiske kungen Theoderik den store, friar Symmachus från alla anklagelser och schismen med motpåven Laurentius avslutas.
• Under Symmachus pontifikat var Hormisdas diakon i romerska kyrkan, och under schismen med motpåven Laurentius var han en av Symmachus trognaste försvarare av alla präster.
• I ett historiskt perspektiv representerar koptiska katoliker schismen med Koptisk-ortodoxa kyrkan 1741, då en koptisk biskop i Jerusalem konverterade till katolicismen och fick titeln Apostolisk kyrkoherde av påven Benedictus XIV.

Förberedelsen av sidan tog: 133,96 ms.