Definition & Betydelse | Svenska ordet SERVITUT


SERVITUT

Definition av SERVITUT

  1. (juridik) begränsning av en fastighetsägares bestämmanderätt över egen fastighet eller mark

Antal bokstäver

8

Är palindrom

Nej

10
ER
ITU
SE
SER
TU
TUT
UT

10

5

20

200
ER
ERS
ERT
EST
ET
ETT


Sök efter SERVITUT på:



Exempel på hur man kan använda SERVITUT i en mening

  • Jordabalken: den nya lagstiftningen: grannelagsrätt, fastighetsköp, panträtt, arrende, hyra, servitut, lagfart, inteckning, Stockholm, 1970, 1972, 1973, 1979.
  • I svenskt lagspråk (Lag om servitut 14 juni 1907) återgavs servitut som "besvär och last", som lagts å fastighet "till förmån för annan fastighet eller ock för grufva"; även till förmån för en gruvas innehavare medges nämligen servitut.
  • Vid tredimensionell fastighetsbildning är det vanligt att den övre fastigheten har servitut för exempelvis trapphus och hissar som urholkar den nedre fastigheten.
  • Fastighetsbildning är det gemensamma namnet på de åtgärder som nybildar eller ombildar fastigheter, det vill säga fast egendom, som kan vara mark inklusive eventuella byggnader på den och vatten, och på de åtgärder som förändrar samfälligheter, mark eller vatten som ägs gemensamt av flera fastigheter, och servitut, som är avtal mellan fastigheter, som till exempel att ägaren av en fastighet får ta vatten ur en brunn på en annan fastighet.
  • En registerkarta är en karta som innehåller uppgifter om fastigheters utbredning och deras beteckningar tillsammans med uppgifter om gällande detaljplaner, fastighetsplaner och servitut.
  • Även ledningsrätter, servitut, samfälligheter och gemensamhetsanläggningar kan skapas och förändras genom lantmäteriförrättningar, liksom att legalisering av sämjedelningar, äganderättsutredningar och fastighetsbestämning kan ske.
  • En järnvägsled (engelska: Rail trail) är ett gammalt servitut för järnväg där spåren rivits upp och banvallen istället används som cykel- och vandringsled.
  • I Sverige avses med vägrätt den rätt som det allmänna med stöd av väglagen kan ha att anlägga en allmän väg på mark som inte ägs av det allmänna, medan det i Finland med vägrätt avses den rätt som en enskild genom lantmäteriförrättning kan få att ta väg över annans mark (vilket i Sverige brukar lösas genom servitut eller gemensamhetsanläggning).
  • Mässans rättsliga status beror inte på en stadga, utan på det juridiska begreppet preskriptiv rätt, servitut, eller sedvänja.


Förberedelsen av sidan tog: 512,84 ms.