Definition & Betydelse | Svenska ordet SKRIFTER

Definition av SKRIFTER

1. böjningsform av skrift

Exempel på hur man kan använda SKRIFTER i en mening

• Aristoteles skrifter omfattar många ämnen: fysik, biologi, zoologi, metafysik, logik, etik, estetik, poetik, skådespeleri, musik, retorik, lingvistik, politik och styrande, och utgör den västerländska filosofins första genomgripande utläggning.
• Många av hans skrifter publicerades på latin, och därför återges hans latinska namn som Carolus Linnæus (Carolus a Linné efter 1761).
• Termen används bland annat inom lingvistiken där diskurser uppfattas som språkliga enheter uppbyggda av flera meningar, såsom konversationer, argument, tal eller skrifter.
• De fyra skrifter som har godtagits officiellt av kyrkan och införts i Nya Testamentet och behandlar Jesu liv och verksamhet utgör tillsammans de kanoniska evangelierna: Matteusevangeliet, Markusevangeliet, Lukasevangeliet och Johannesevangeliet.
• Dess mångfacetterade värld och gestalterna i den kan sägas återspegla dels det faktum att den grekiska religionen saknade sådant som heliga skrifter (i modern mening) och trosartiklar, men också graden av litterär bearbetning och ett heterogent geografiskt område som gränsade till många andra kulturer.
• Baserat på en viss tolkning av Torah och andra religiösa skrifter trodde dess anhängare att världen skapats av en emanation av Gud som fångat en ursprunglig gudsgnista i människans kropp, en gnista som kunde befrias genom gnosis (andlig insikt).
• Av dessa skrifter, som spelade en avgörande roll i medeltidens mystik, är åtskilliga bevarade på grekiska, latin eller arabiska.
• Aristoteles skrifter omfattar många ämnen: fysik, biologi, zoologi, metafysik, logik, etik, estetik, poetik, skådespeleri, musik, retorik, lingvistik, politik och styrande, och utgör den västerländska filosofins första genomgripande utläggning.
• Många av hans skrifter publicerades på latin, och därför återges hans latinska namn som Carolus Linnæus (Carolus a Linné efter 1761).
• Termen används bland annat inom lingvistiken där diskurser uppfattas som språkliga enheter uppbyggda av flera meningar, såsom konversationer, argument, tal eller skrifter.
• De fyra skrifter som har godtagits officiellt av kyrkan och införts i Nya Testamentet och behandlar Jesu liv och verksamhet utgör tillsammans de kanoniska evangelierna: Matteusevangeliet, Markusevangeliet, Lukasevangeliet och Johannesevangeliet.
• Dess mångfacetterade värld och gestalterna i den kan sägas återspegla dels det faktum att den grekiska religionen saknade sådant som heliga skrifter (i modern mening) och trosartiklar, men också graden av litterär bearbetning och ett heterogent geografiskt område som gränsade till många andra kulturer.
• Baserat på en viss tolkning av Torah och andra religiösa skrifter trodde dess anhängare att världen skapats av en emanation av Gud som fångat en ursprunglig gudsgnista i människans kropp, en gnista som kunde befrias genom gnosis (andlig insikt).
• Av dessa skrifter, som spelade en avgörande roll i medeltidens mystik, är åtskilliga bevarade på grekiska, latin eller arabiska.
• Nya testamentet, även Nya Testamentet och förkortat NT, är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln.
• Orten är mest känd för att man 1945 fann 52 skrifter, mestadels av gnostiskt ursprung, från omkring år 400.
• Verbalinspiration är tanken att heliga skrifter är inspirerade av Gud ord för ord, det vill säga mer eller mindre dikterade.
• De skrifter som enligt protestantisk tradition ingår i Gamla testamentet är helig skrift inom både judendomen och kristendomen.
• Det finns till exempel klotter på pyramiderna, äventyrsberättelser i religiösa skrifter som Bibeln, och reklam-musik bevarad från medeltiden.
• Bahá'u'lláh skrev (eller "uppenbarade") tusentals böcker och mindre skrifter kallade tafletter (tablets på engelska), samt många böner.

Förberedelsen av sidan tog: 316,94 ms.