Definition & Betydelse | Svenska ordet SPRÅKBRUK

Definition av SPRÅKBRUK

1. sättet som en grupp av personer eller en person använder språket på i ett visst samanhang

Exempel på hur man kan använda SPRÅKBRUK i en mening

• I nutida språkbruk har betydelserna av orden ”landskap” och ”folkland” definierats enligt en hierarkisk struktur.
• I modernt svenskt språkbruk avses med hantverkare i inskränkt betydelse oftast yrkesgrupper med särskild kompetens inom byggsektorn, till exempel snickare, plåtslagare, elektriker, VVS-montörer, murare o.
• De som arbetar inom järnvägen har sin gamla beprövade terminologi, medan de resande passagerarna och köparna av godstransporter använder ett annat, för dem anpassat, språkbruk.
• Vad som avses är i denna artikel, precis som i vanligt språkbruk, i första hand primärkommun, inte sekundärkommun.
• I nutida språkbruk har betydelserna av orden ”landskap” och ”folkland” definierats enligt en hierarkisk struktur.
• I modernt svenskt språkbruk avses med hantverkare i inskränkt betydelse oftast yrkesgrupper med särskild kompetens inom byggsektorn, till exempel snickare, plåtslagare, elektriker, VVS-montörer, murare o.
• De som arbetar inom järnvägen har sin gamla beprövade terminologi, medan de resande passagerarna och köparna av godstransporter använder ett annat, för dem anpassat, språkbruk.
• Vad som avses är i denna artikel, precis som i vanligt språkbruk, i första hand primärkommun, inte sekundärkommun.
• En skulptör (med äldre språkbruk bildhuggare) är en konstnär som skapar skulpturer och andra tredimensionella konstföremål.
• Detta språkbruk har uppkommit genom att spinna fordom betraktades som den speciellt kvinnliga sysselsättningen och att sländan sågs som en kvinnlig symbol.
• I allmänt språkbruk menas med fideikommiss vanligen den egendom – fastigheter eller lösöre – som förordnandet omfattar.
• Torp är enligt nutida språkbruk detsamma som torparstuga, det vill säga en äldre stuga på landsbygden, ofta en sommarstuga, som tidigare bebotts av en torparfamilj.
• I allmänhet avses med "konstverk" i första hand någon form av bildkonst, inklusive textilkonst, skulptur och installation, men begreppet inkluderar även verk inom konstarterna arkitektur, musik och litteratur och kan, i dagligt språkbruk, avse begåvade prestationer i allmänhet.
• Med gård, lantgård eller bondgård avses vanligen en samling byggnader som utgör mittpunkten för en jordbruksenhet (särskilt i sydsvenskt språkbruk) och som bebos av en familj.
• I svenskt språkbruk kan Storbritannien syfta antingen på landet (som formellt heter Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, kortform: Förenade kungariket) eller ön.
• Tonsättare är i svenskt språkbruk den vanligaste beteckningen för en skapande konstnär vars huvuduppgift är att komponera.
• I modernt språkbruk omfattas även användningen av elektroniska komponenter, inom bland annat radio, television, datateknik, kommunikation, informationsteknik och mätteknik.
• 1600-talet är i svenskan, i vanligt språkbruk, samma sak som sjuttonde seklet/århundradet, det vill säga åren 1600–1699.
• Detta gällde främst nordiskt och svenskt språkbruk, men i Sverige använder man ibland också ordet psalmmelodi.
• I allmänt språkbruk används stins (formellt felaktigt) om befattningen tågklarerare, även om det hörde till undantagen att den tjänstgörande tågklareraren verkligen hade den höga graden stationsinspektor eftersom stinsen kunde delegera befattningen tågklarerare till en tjänsteman av lägre grad.

Förberedelsen av sidan tog: 1 267,21 ms.