Definition & Betydelse | Svenska ordet SPRÅKSTUDIER

Definition av SPRÅKSTUDIER

1. böjningsform av språkstudium

Exempel på hur man kan använda SPRÅKSTUDIER i en mening

• Efter studenten började hon med språkstudier vid universitet efter att bland annat arbetat som au pair och turistguide i England.
• Efter genomgånget läroverk följde språkstudier i Jena och Bordeaux samt utbildning i sång och piano.
• Han idkade även språkstudier i England och Tyskland och musikstudier i Danmark, Italien och Spanien.
• Landberg avlade mogenhetsexamen i Stockholm 1869, idkade språkstudier vid italienska universitet, en kort tid i Uppsala och 1871–1872 i Paris, studerade därefter arabiska i Syrien hos infödda lärde och drog till och med omkring med beduinstammar.
• Efter att ha varit volontär på Karlstads-Tidningen 1934 bedrev han språkstudier i London, Berlin och Paris 1935–1937 och var reporter på Dagens Nyheter 1937–1945, varefter han var anställd hos AB Aerotransport (ABA) 1946–1948 innan han återvände till Dagens Nyheter där han var kåsör från 1948.
• Han bedrev från 1887 språkstudier utomlands, framför allt i Storbritannien och Tyskland, där han även erhöll anställningar i Manchester, Elberfeld och Barmen.
• Året därefter medföljde han en till Kina avsänd rysk beskickning och vann en riklig skörd för sina asiatiska språkstudier, trots att beskickningen knappt hunnit över gränsen till Mongoliet, då den måste vända om.
• Han lade därefter sina historiska forskningar åsido och ägnade sig nästan uteslutande åt språkstudier och numismatik.
• Allwood är sedan länge även verksam som lärare och föreståndare vid släktens internationella språk- och mötescentrum i Mullsjö, Marston Hill Anglo-American Center och Interkulturellt centrum för livskvalitet, med bland annat internationellt inriktad, tvärvetenskaplig akademisk studieverksamhet, språkstudier och rekreation.
• Korpuslingvistik kallas metoden att använda en korpus, en stor samling språkliga data, för språkstudier.
• Efter sin konfirmation 1877 började Lina arbeta som guvernant, och kom under de närmaste åren att varva detta med språkstudier såväl i Sverige som i Schweiz.
• Han vistades 1867 för språkstudier i England och Frankrike, antogs 1868 till huvudlärare i franska och engelska vid Göteborgs realgymnasium samt blev lektor i främmande levande språk 1870 vid Härnösands gymnasium och 1877 vid Gävle läroverk.
• År 1828 begärde han att få bli förflyttad till den vakanta och mindre arbetskrävande tjänsten i Lebesby, för att få mer tid till språkstudier och till att översätta Bibeln och diverse läroböcker till samiska.
• Han var generalstabsaspirant 1930–1933, kadettofficer vid Krigsskolan 1933–1934, bedrev språkstudier och gjorde tjänstgöring i Finland 1933–1934 och 1936, i Frankrike 1948, tjänstgöring vid Generalstaben och Försvarsstaben 1933–1936 och 1939–1940 samt luftvärnsofficer som milo 1940–1941.
• Under sin ungdom i Spanien tog han folkskollärarexamen 1956 och bedrev studier till fil kand i filosofi till 1960, varefter han fortsatte i Bonn och Marburgs Universitet till 1962, då han flyttade till Sverige och bedrev filosofi- och språkstudier vid Uppsala universitet 1962-1965 och vid Stockholms universitet fortsatte han med filosofi och fonetisk metrik till 1967.
• Smoler studerade på gymnasiet i Bautzen och vid universitetet i Breslau, tog 1840 teologisk examen, men fick av Fredrik Vilhelm IV ett preussiskt statsunderstöd för slaviska språkstudier och bevistade 1841–42 František Ladislav Čelakovskýs föreläsningar i Breslau.
• Efter att ha blivit filologisk kandidat 1857 verkade han som lärare och bedrev språkstudier, särskilt i franska och nygrekiska; 1864–65 gjorde han en längre utlandsresa och vistades främst i Aten.
• Blau utgav flera skrifter såväl av handelspolitiskt som av strängare vetenskapligt innehåll, bland annat De nummis achæmenidarum aramæo-persicis (1855) och Bosnisch-türkische Sprachdenkmäler (1868), och skrev dessutom många artiklar och uppsatser i vetenskapliga tidskrifter, bland annat i Zeitschrift der deutschen morgenländischen Gesellschaft (Om tolkning av lykiska inskrifter, 1863, Om de sabeiska stammarnas vandringar under 100-talet, 1869, Om Arabien under 500-talet, 1870, Fornarabiska språkstudier, 1872–73).
• I boken Att predika en tradition har hon ifrågasatt den termins grekiska språkstudier som är obligatorisk i prästutbildningen, och menat att den kan tas bort för att använda tiden till annat då de flesta predikande präster är mer behjälpta av bibelkommentarer.
• Efter korta språkstudier i Frankrike och oavslutade juridikstudier vid Lunds universitet inledde hon en yrkeskarriär i rese- och turismbranschen.

Förberedelsen av sidan tog: 266,35 ms.