Definition & Betydelse | Svenska ordet SVENSKHETENS

Definition av SVENSKHETENS

1. böjningsform av svenskhet

Exempel på hur man kan använda SVENSKHETENS i en mening

• Lundström instiftade 1908 Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet och var dess sekreterare från dess stiftande.
• Riksföreningen Sverigekontakt stiftades i Göteborg den 3 december 1908 med namnet Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet på initiativ av språkvetaren Vilhelm Lundström.
• Bland annat var hon ledamot i styrelsen för det 1874 grundade Handarbetets vänner, medlem i Svenska drägtreformföreningen, ledamot i styrelsen för Stockholms läsestuga på Kungsholmen 1898–1900, ledamot i styrelsen för Samfundet för unison sång 1908–1915, och satt i lokalstyrelsen i Stockholm för Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet 1918–1924.
• Han var även sekreterare i Allmänna svenska prästföreningens centralstyrelse från 1927 och verkade dessutom i Lutherska världskonventet, i Stiftelsen Lützenfonden, Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, Nationalföreningen mot emigrationen och innehade även ett flertal kommunala uppdrag i Göteborg.
• I herrgården grundades 1920 Birkas Folkhög- och Lantbruksskola för den estlandssvenska befolkningen med stöd av Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet.
• Han var ordförande i Göteborgs Högskolas Studentkår 1935–1936, ordförande i Ungsvenska förbundet 1937–1938, sekreterare i Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet 1938–1947, partisekreterare i Högerpartiets riksorganisation 1947–1962 och generaldirektör och chef för Försvarets Fabriksverk (FFV) 1963–1969.
• Lundgren var styrelsemedlem vid det konstituerande mötet för Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet 1908 och satt i styrelsen fram till sin död 1914.
• Hjalmar Lindroth var 1934 en av stiftarna till Samfundet Manhem, som verkade för svenskhetens bevarande i Sverige, och där många av de ledande personerna var organiserade nationalsocialister.
• Östsvensk samling bildades i Helsingfors 1919 som en lokalförening till Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet.
• Elander var starkt engagerad i Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, där han var ledamot av dess överstyrelse, och han tillhörde stiftarna av Vasaorden, Göteborg.
• Han var 1934 även en av stiftarna till Samfundet Manhem, som verkade för svenskhetens bevarande i Sverige, och där många av de ledande personerna var organiserade nationalsocialister.
• Uddholm var Skolöverstyrelsens ombud vid realskoleexamen 1920, 1921 och 1923–27, ordförande i Söderhamns lokalavdelning av Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, justitieministerns ombud för tryckta skrifters övervakande i Söderhamn från 1937 samt inspektor vid Söderhamns yrkes- och lärlingsskola 1941–52.
• Texten utgör ett försök att bestämma svenskhetens väsen, bland annat genom en analys av samhällsklasser, och leder till en karakterisering av svenskheten som att vara fattig.
• Murray var ordförande i Religionsvetenskapliga sällskapet 1949–1958, i Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet (Stockholmsavdelningen 1950–1963, överstyrelsen till 1974), Stockholms stifts prästsällskap 1952–1955, styrelseledamot i Samfundet Pro Fide et Christianismo (preses 1983–1991), sekreterare i 1944 års prästutbildningssakkunniga, i kommittén för Svenska kyrkans deltagande i Augustanasynodens 100-årsjubileum och i sakkunniga för utarbetande av förslag till bihang till kyrkohandboken.
• Vidare var han vice ordförande i Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, samt styrelseledamot för Sjömanshemmet, Broströmska stiftelsen, Hamnstyrelsen, Anglo Swedish Society, Ångfartygs AB Ferm och Liberala valmansföreningens centralstyrelse.
• Han var nationellt sinnad, vilket i första hand manifesterade sig genom engagemanget i Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet.
• Han var ledamot av kyrkorådet och kyrkofullmäktige, inspektör för arbetarinstitutet, styrelseordförande i lokalavdelningen av Föreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, ordförande i von Postska släktföreningen och föreståndare för Hälsinglands museum i Hudiksvall från 1931.
• Han var ordförande Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandets lokalavdelning i Karlskrona 1932–1938, president i rotaryklubben i Karlskrona 1932–1938, ordförande i flottans pensionskassa 1936–1938 och i Stiftelsen Svenska Kryssarklubbens Seglarskola 1944.
• Jonsson var vice ordförande i Sveriges allmänna sjöfartsförening, ledamot av styrelsen för Svenska turisttrafikförbundet, AB Nordisk Resebyrå och Svensk-amerikanska nyhetsbyrån, vice ordförande i Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, ledamot av styrelsen för Sverige-Amerikastiftelsen, ordförande i Svenska sällskapet för räddning av skeppsbrutna, ledamot av styrelsen för Nora Bergslags Järnväg AB, Broströms Linjeagentur, SILA, Göteborgs konstförening, Röhsska museets vänner, Göteborgs museum och Göteborgs turisttrafikförening.
• Själv var Måns Tufvesson en avgjord motståndare till snapphanerörelsen och efter Skånes anslutning till Sverige var han en av svenskhetens främsta förkämpar i Göingebygderna.

Förberedelsen av sidan tog: 184,94 ms.