Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet TÅNGE

Vapnet har en motvikt i ena änden "ishizuki" som kan användas för att stöta och slå med och har ibland en parerplåt "tsuba" mellan tånge och blad.
Vanligen är bladet tillverkat av stål och har en platt stång, som kallas tånge, instucken i skaftet.
Hos europeiska exempel fästs glavbladet vid skaftet genom en holk likt en yxa eller ett spjut och inte genom en tånge.
Av detta är kniven populär att göra trick med, genom att greppa ett av de två handtagen och svinga kniven så knivblad och resterande handtag låts flyga utåt av centrifugalkraften, varav användaren kan leda rotationen så kniven öppnas och stängs i snygga rörelser och mönster, antingen runt sin tånge eller ett av användarens fingrar, etc.
Området som ligger i Morups socken är en stenig landtunga som sträcker sig långt ut i havet (därav namnet tånge, besläktat med tunga och som i detta fall betyder udde).
Aterienkulturen främsta kännetecken var användningen av verktyg med tånge (för att skafta verktygen).
De vanligaste konstruktionsdetaljerna är en utskjutande tånge i klingans överkant eller mittlinje där en kavle av organiskt material (trä, horn) varit fäst, samt en stor eneggad klinga.
Holkinfästning är en antonym till infästning med tånge och innebär att bladhuvudet är försett med holk i bakre änden, ämnad att ta emot spetsen till ett skaft.

Förberedelsen av sidan tog: 176,67 ms.

Definition av TÅNGE