Definition & Betydelse | Svenska ordet TONARTERNA

De vanligaste tonarterna i det traditionella västerländska tonsystemet är durtonarterna och molltonarterna.
Plagala tonarter (av grekiskans pla'gios, sned, åt sidan) kallas de fyra nya kyrkotonarterna, som på Gregorius I:s tid tillades såsom under- eller sidoordnade de fyra äldre "autentiska" tonarterna.
Mer avancerad polytonalitet förekommer också men ju fler tonarter som uppträder tillsammans desto svårare blir det att urskilja de ingående tonarterna och intrycket av musiken närmar sig atonalitet.
Han gav ursprungligen denna titel till en bok med preludier och fugor i alla de 24 olika tonarterna (12 dur- och 12 molltonarter).
Gaviniès har komponerat sonater för violin och för två violiner samt en opera men är mest känd för en samling etyder för violin, Les 24 matinées, i de 24 tonarterna.
20 melodiösa orgelpreludier i de mest brukliga tonarterna till begagnande vid allmänna svenska gudstjensten, 1849.
Hans kompositioner är präglade av den idé han hyllade, att utom de gänge tonarterna dur och moll, så kallad "ren moll" borde införas, av Blainville kallad "troisième mode", "mode hellénique", identisk med eolisk tonart.

Förberedelsen av sidan tog: 90,20 ms.

Definition av TONARTERNA