Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet TYGEL

Definition av TYGEL

1. rem som används för att förbinda ryttarens hand med bettet i riddjurets mun
2. (bildligt) avgivande kontroll, makt o.d.

Exempel på hur man kan använda TYGEL i en mening

• Adult hane i vår- och sommardräkt har askgrå rygg och hjässa, vitt på panna och ögonbrynstreck, svart tygel och örontäckare.
• I vinterdräkt kan den förväxlas med hona sävsparv, men skiljs förutom på lätet (se nedan) genom tydligare ögonring, jämnt rödbrun kind med en smal svart kant baktill, ljust rödbrun tygel och tydligt ljust centralt hjässband.
• Ytterligare en möjlighet är att den innehåller tygel syftande på den långsmala dalgången norr om Kyrksjön.
• I häckningsdräkt, som den börjar anlägga i april, har den mörkbrun vattrad överdel, rödbrunt bröst och undersida, grå övre vingtäckare, ljusgrå hals och kind, brun tygel och brun hjässa.
• Till synes försonade Radziejowski sig med August, men efter dennes misslyckade anslag emot svenska Livland (1700) och svenskarnas anmarsch, började han närma sig dessa, mindre för att gynna Karl XII:s politik än för att ha en tygel på August.
• Sottärnan har också en mer kvadratiskt formad vit fläck i pannan och en kortare, mot näbbroten spetsigt formad, tygel.
• Till utseendet påminner den om en blek rörsångare på grund av sin flacka panna, spetsiga profil och långsmala näbb, samt mörka tygel och kort ljust ögonbrynsstreck.
• Namnet kommer av den gamla betydelsen av tyg, nämligen redskap (jämför verktyg, otyg, tygel) eller krigsmateriel.
• Dvärgvireon är som namnet avslöjar en liten vireo (10–11 cm) med olivgrön ovansida, ljus tygel och en bruten ögonring.
• Ovansidan och buken är brunsvart med viss grönblå glans, medan ansikte, hjässa och bröst är ljusare brungrå, ljusast på panna, tygel och mustaschstreck.
• Den är mycket lik östlig skriknattskärra men skiljer sig genom något större storlek, mindre vitt på yttre stjärtpennorna, något blekare fjäderdräkt, mer gulockra på tygel och örontäckare och endast lätt brun bandning på undre stjärttäckarna.
• Herdepipare är en liten strandpipare (14-16 centimeter) med en mycket karakteristisk huvudteckning i sommardräkt: vit panna, nacke och strupe, gråbrun hjässa samt svart tygel och ett svart diadem.
• I fjäderdräkten liknar den mer arten indisk ökenlöpare, men denna är mycket större och har längre och vitare ögonbrynsstreck, svart tygel samt i flykten vit bakkant på armpennorna och vitt ovan stjärten.
• Underarten lowei (se nedan) är relativt distinkt med avsaknad av orange anstrykning på bröstet hos hanen, gulare övergump, befjädrad tygel och något annorlunda struktur på de två yttre handpennorna.
• Lokalt kan den överlappa med spräcklig chachalaca, men denna har tydliga vita kanter på strup- och bröstfjädrarna samt har mörk bar hud på tygel och runt ögonen.
• Mest distinkt är den halmgula manteln streckat i mörkbrunt och den pregnanta ansiktsteckningen med svart ögonfläck, röd och vit tygel, ett tydligt vitt ögonbrynsstreck och vitt från näbbasen vidare bakåt under ögonfläcken till örontäckarna.
• I häckningsdräkt har den korta och spretiga nackplymer, blå tygel, långa plymer på ryggen och bröstet, svartaktiga ben och gröngula fötter.
• Snöhägern är dock nästan alltid gul på baksidan av den mörka tarsen, livligt gula fotsulor och tår (silkeshägerns fotsulor är gröna och tårna matt gula) samt klargul tygel utanför parningstid (silkeshägerns är blågrå eller gröngrå).
• På huvudet syns en tydlig svart hjässa, en kort och tjock svart näbb (dock tunnare och spetsigare än natthägerns), stort öga, grön tygel och i häckningsdräkt långa nackplymer.
• Honan har hävdats ha mer enhetligt gröngula ben (i motsats till hanens citrongula med sotbrunt bak på tarserna), grönare tygel och bar hud kring ögat och pärlgrön ton nedanför näbben.

Förberedelsen av sidan tog: 307,09 ms.