Definition & Betydelse | Svenska ordet UPPSTUDSIGHET

Definition av UPPSTUDSIGHET

1. det att vara uppstudsig

Exempel på hur man kan använda UPPSTUDSIGHET i en mening

• Eysteinn var munk i augustinkloster dels på Island (där han även en tid satt fängslad för uppstudsighet och våldsamhet mot sin abbot), dels i Norge, tills han 1357 av ärkebiskop Olof sändes till Island för att studera dess kyrkliga förhållanden.
• Fästningsstraff utdömdes för de mest skilda brott: mord, majestätsbrott, våldtäkt, stöld, uppstudsighet mot husbonde, lösdriveri och religionsbrott.
• Enligt en förteckning över arrestanter från 23 mars 1780 på 136 kvinnor och 28 män, var 56 dömda för snatteri, 25 för barnamord, 21 kvinnor hade rymt från fabriker, 19 satt inspärrade för vanart och tiggeri, 11 för uppstudsighet och lättja: endast 10 satt på spinnhuset som straff för "liderlighet och horeri".
• Texten som vittnar om den mångtusenåriga europeiska kulturen, berättar om Prometheus, som traditionellt heroiseras och förhärligas på grund av sin uppstudsighet gentemot gudarna, ständigt löper risken att överväldigas av konformism, så länge man inte kan förstå traditionens hela sanning, även den obekväma.
• Byborna berättat för Luisa att hennes far ändå har släpats till slottet i bojor, och Wurm underrättat henne om att Miller kommer att avrättas för uppstudsighet mot greven om inte Luisa noga följer Wurms instruktioner.

Förberedelsen av sidan tog: 68,46 ms.