Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet UTLANDETS

Definition av UTLANDETS

1. böjningsform av utland

Exempel på hur man kan använda UTLANDETS i en mening

• Därjämte företog han 1857–1858 en längre resa, under vilken han bland annat besökte flera av utlandets främsta medicinska skolor, och deltog 1860–1861 som läkare i korvetten "Najadens" expedition till Sydamerika och Västindien, varifrån han hemförde betydande zoologiska samlingar.
• villastäder, hvilka särdeles under senaste årtionden uppstått kring nästan alla utlandets storstäder.
• Utgången ur Aleksandr Pusjkins lyriska skola, uppvisade han en stark pessimistisk grundstämning med utpräglad individualitet, som dock efter hand påverkades av utlandets moderna poesi, särskilt den franska.
• Han var ordförande Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandets lokalavdelning i Karlskrona 1932–1938, president i rotaryklubben i Karlskrona 1932–1938, ordförande i flottans pensionskassa 1936–1938 och i Stiftelsen Svenska Kryssarklubbens Seglarskola 1944.
• Slitningarna i äktenskapet, som upplöstes efter två år, gav honom ämne till skådespelet La Fiammia (1857), som omedelbart gjorde sin rund även över utlandets skådebanor (uppförd i Stockholm samma år).
• Lindqvist var sakkunnig inom skolöverstyrelsens läroverksavdelning 1928, 1933 och 1934, docent i tyska språket vid Stockholms högskola 1928-1934, lärare vid Södermalms högre läroanstalt för flickor 1929-1930, tillförordnat undervisningsråd vid skolöverstyrelsens läroverksavdelning 1930, 1931 och 1934, lärare i tyska vid Krigshögskolan 1930-1935, ordförande i Lektorernas förening 1932-1936, sakkunnig vid omorganisationen av undervisningen vid Krigshögskolan, ordförande i styrelsen för Mathilda Halls skola i Göteborg 1935-1939, 1935 tillförordnad och därefter 1935-1949 ordinarie professor i tyska språket vid Göteborgs högskola, ordförande i Filologiska samfundet i Göteborg 1937-1941, ledamot av styrelsen för Institutionen för ortsnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola från 1939 och ordförande där från 1940, ledamot av styrelsen för Sigrid Rudebecks skola från 1939 och ordförande där från 1955, ledamot av styrelsen för Meijerbergs institut för svensk etymologisk forskning från 1939, ledamot av Nämnden för svensk språkvård från 1945 och vice ordförande där från 1947, ledamot av Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandets vetenskapliga nämnd från 1946 samt prorektor vid Göteborgs högskola 1946-1949.

Förberedelsen av sidan tog: 154,68 ms.