Definition & Betydelse | Svenska ordet UTRIKESHANDELN

Definition av UTRIKESHANDELN

1. böjningsform av utrikeshandel

Exempel på hur man kan använda UTRIKESHANDELN i en mening

• Hansestäder (i äldre handlingar ofta bara "städerna") var alla nordtyska handelsstäder, vilka direkt eller indirekt deltog i den tyska utrikeshandeln på Nord- och Östersjön, alltså inte bara de omedelbart vid sjön belägna, utan även många städer långt inne i landet, om de var av betydelse för varuhandeln utmed de stora flod- och landsvägarna till Nord- och Östersjön.
• Stadstull var i Sverige en tullavgift som mellan år 1622 och 1810 erlades av den som förde in varor till försäljning i en stad, även benämnd den lilla tullen (för utrikeshandeln betalades en avgift som kallades stora sjötullen).
• Irak är ett gammalt jordbruksland, men i modern tid har dess ekonomi dominerats av oljesektorn, vilken traditionellt har gett 95 procent av intäkterna i utrikeshandeln.
• Detta sker främst genom att upprätthålla ett överskott i utrikeshandeln, vilket möjliggör en ackumulation av ädla metaller.
• Den östtyska utrikeshandeln skedde med konvertibla valutor (vanligen D-Mark eller USA-dollar) eller i form av byteshandel.
• När Sverige i mitten på 1800-talet drogs med i industrialiseringen som hade börjat i Storbritannien så exploderade ökningstakten i utrikeshandeln, från att ha varit runt 1 procent per år så ökade den nu till runt 6 procent per år.
• Orsakerna var å ena sidan namnet (real = "kungligt"), men å andra sidan defekter beträffande själva mynten, som hade ett mycket lågt värde i utrikeshandeln jämfört med andra valutor, som författarna till lager beskriver som "i allmänhet lika med eller högre än en franc".
• Länder som exportar mer än de importerar får ett överskott i utrikeshandeln, det vill säga exportöverskott.
• Den brittiska utrikeshandeln var i stor utsträckning beroende av smuggling till de spanska kolonierna och när denna inskränktes genom effektivare spanska motåtgärder ledde detta till kriget om Jenkins öra.
• Han företrädde ett antal svenska affärer i diskussioner med en sovjetrysk handelsdelegationen på genomresa i Stockholm på väg till Köpenhamn våren 1920, och fick därmed genom dess chef, folkkommissarien för utrikeshandeln Leonid Krasin, kännedom om det sovjetiska intresset av att genomföra stora importaffärer av lokomotiv.
• Denne teori, som var en del av den så kallade merkantilismen, strävade alltså efter en positiv handelsbalans i utrikeshandeln, där det gällde att exportera mer än man importerade.
• 1945 knöts han till utredningsavdelningen i Sveriges lantbruksförbund, Stockholm och från 1949 var han förbundets sakkunnige i frågor rörande utrikeshandeln och utvecklingen av jordbrukarnas organisationssträvanden.
• Som sådan arbetade han för utvidgade handelsförbindelser mellan Sverige och Brasilien och Sydamerika i stort, marknader som tidigare varit undandragna den svenska utrikeshandeln.

Förberedelsen av sidan tog: 68,61 ms.