Definition & Betydelse | Svenska ordet VIKINGAHÖVDING

Definition av VIKINGAHÖVDING

1. (historia) överhuvud för klan av skandinaver under vikingatiden eller för ett av dessa folks rövarband/handelsresor (vikingatåg)

Exempel på hur man kan använda VIKINGAHÖVDING i en mening

• Ivar Benlös (Ívarr hinn beinlausi), möjligen död 873 i Dublin, smeknamn på Ivar Ragnarsson, var enligt källorna en vikingahövding som 865 invaderade Östangeln (Östra England) med sin bror Vitsärk (Halfdan Ragnarsson) och halvbror Ubbe Gislason / Ragnarsson.
• Rollo eller Robert I, född i mitten av 800-talet, död tidigast 927 och senast 933 var en vikingahövding som 911 grundade det normandiska väldet i norra Frankrike och blev greve av Rouen.
• Gånge-Rolf, fredlös vikingahövding som plundrat Paris, fått Normandie som grevskap och gift sig med den franske kungens dotter.
• I brevet framgår att det kunnat grundas genom en donation av stormannen över Skåne och Halland vid namn Tord Thott "den skäggige" Gaggae, en före detta vikingahövding som sedermera låtit döpa sig.
• Olav Tryggvason var den vikingahövding som först fick danagäld utbetald, 10 000 pund, då han år 991 med nittiotre skepp anlände till England.
• Det har gått fem år sedan den unge vikingen Hicke, sonen till Dräggös vikingahövding Tryggvåld den Väldige, blev vän med draken Tandlöse och slöt fred mellan vikingar och drakar.

Förberedelsen av sidan tog: 530,84 ms.