Definition & Betydelse | Svenska ordet KONSONANTER

Definition av KONSONANTER

1. böjningsform av konsonant

Exempel på hur man kan använda KONSONANTER i en mening

• Fornhebreiska är den hebreiska som skrevs med det fornhebreiska alfabetet, ett alfabet byggt på det feniciska alfabetet och som omfattar 22 konsonanter.
• Fornhebreiska är den hebreiska som skrevs med det fornhebreiska alfabetet, ett alfabet byggt på det feniciska alfabetet och som omfattar 22 konsonanter.
• Så gott som alla språk har den typen av stavelse, och många språk kan fylla på med fler inledande konsonanter, och lägga till ett antal konsonanter efter vokalen/kärnan.
• Detta alfabet med 22 bokstäver, bestående av konsonanter, som användes av fenicierna antas ha givit upphov först till det arameiska alfabetet, sedan grekiska alfabetet och det hebreiska alfabetet.
• En variant av digraf är dubbelskrivna konsonanter, som i standardsvenskan inte betecknar ett annat och längre konsonantfonem och ofta syns efter kort vokal.
• I språk som serbiska förekommer exempelvis srpski (som betyder just serbiska) med fem konsonanter i rad, men där är r:et stavelsebildande, dvs det utgör kärnan i en stavelse.
• Retroflexa konsonanter finns i svenska, polska, mandarin, javanesiska, vietnamesiska och norska, samt är vanliga i flera indoariska och dravidiska språk.
• För ett flertal konsonanter finns det till exempel stor individuell variation vad gäller artikulator.
• Approximanter är en typ av språkljud som kan betraktas som ett mellanting mellan vokaler och typiska konsonanter.
• Labiodentala konsonanter (ytterst av latin labium, ’läpp’ och dens, ’tand’) är en grupp av konsonanta språkljud som uttalas antingen genom att underläppen förs samman med överkäkens tänder, eller motsvarande för överläpp och underkäkens tänder.
• Alla tchadspråk innehåller minst två glottaliserade konsonanter, varför man har rekonstruerat dessa två för det prototchadiska språket (det språk som alla nuvarande tchadspråk antas ha utvecklats från).
• Koronaler (även framtungskonsonanter eller predorsaler) är konsonanter som uttalas genom att främre delen av tungan (tungspetsen och tungbladet) bildar kontakt med tänderna och/eller tandvallen.
• De artikuleras som vokaler och är akustiskt sett vokaler, men i likhet med konsonanter används de inte som stavelsekärna.
• Sprättarna (les incroyables) utmärkte sig dels genom sin extravaganta, nästan ovårdade, klädstil, dels för sitt förvrängda uttal av vissa konsonanter och sitt ideliga upprepande av frasen c'est incroyable (”det är otroligt”).
• Det tamilska alfabetet innehåller 12 vokaler och 18 konsonanter, vilket tillhopa ger 216 sammansatta glyfer.
• Liksom andra semitiska språk (arabiska, arameiska med flera) är hebreiskan ovokaliserad; det vill säga endast konsonanter skrivs ut, varefter läsaren förväntas fylla i med de rätta vokalerna vid uppläsningen av texten.
• Språket utmärker sig genom sitt minimala vokalsystem med endast två vokalfonem, medan konsonantsystemet är mycket omfattande med 63 konsonanter.
• Konsonantljud som bildas med hjälp av tungspets eller tungblad kallas ofta gemensamt koronala konsonanter.
• Däremot kan dentala konsonanter bytas ut mot linguolabialer som kompensation vid talstörning till följd av läpp-, käk- och gomspalt.
• Dessa ordstammar böjs sedan genom att vokalen ändras, och ibland skjuts även ytterligare konsonanter in mellan fonemen.

Förberedelsen av sidan tog: 138,83 ms.