Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet MAKTEN

Definition av MAKTEN

1. böjningsform av makt

Exempel på hur man kan använda MAKTEN i en mening

• Demokrati (från grekiskans δήμος, démos – folk och κρατος, krátos – styre, herravälde, översatt: folkstyre eller folkmakt) är ett styrelseskick där makten i en stat eller annan organisation utgår från dess medborgare, invånare, deltagare eller medlemmar.
• Demokrati (från grekiskans δήμος, démos – folk och κρατος, krátos – styre, herravälde, översatt: folkstyre eller folkmakt) är ett styrelseskick där makten i en stat eller annan organisation utgår från dess medborgare, invånare, deltagare eller medlemmar.
• Merovingerna stred mest inbördes om makten, och överlät skötsel och administration åt sina rikshovmästare, sina maior domus (i funktion påminnande om jarlar i Norden och stewards i Skottland).
• Karolinger – en frankisk ätt som övertog makten i frankerriket från merovingerna år 751 och härskade i och omkring dagens Frankrike under 700-900-talen.
• Han tog makten i Chile genom en militärkupp 1973 och var landets självutnämnde statschef mellan 1973 och 1990, först i egenskap av ledare för militärjuntan mellan september 1973 och juni 1974, sedan som Jefe Supremo de la Nación mellan juni och december 1974 och slutligen som republikens president från december 1974 till mars 1990.
• Han utgjorde förmodligen den reella makten i Norge bakom Erik Håkonsson, tillsammans med den svenske kungen Olof Skötkonung, under åren 1000–1014.
• Efter en politiskt stökig mandatperiod 2010–2014 har koalitionen Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet behållit makten under de påföljande mandatperioderna på 2010-talet.
• Han var riksföreståndare och de facto regent redan 1599–1604, efter att ha tagit makten från sin brorson Sigismund efter slaget vid Stångebro.
• Ptolemaios I Soter, en av Alexander den stores närmaste män som efter dennes död grep makten i Egypten.
• Som överbefälhavare för den franska militärmakten erövrade och härskade han över större delen av västra och centrala Europa och innehade ett par år även makten i Egypten.
• De romerska kejsarna innehade makten i romarriket under den period som kallas det Romerska kejsardömet och som avlöste den Romerska republiken.
• I egenskap av triumvir regerade Octavianus Rom och större delen av dess europeiska besättningar som autokrat, och han tog den konsulära makten efter att konsulerna Hirtius och Pansa dött, och han själv återvaldes.
• När den unge Håkon hämtas av Birkebeinarna för att utropas till kung, fanns redan en person vid makten, kung Inges halvbror Skule Bårdsson.
• Den Erikska ätten var en av två ätter som slogs om makten över Sverige ungefär mellan år 1130 och år 1250, uppkallad efter den första kungen ur ätten, Erik den helige.
• Birger var sonson till Birger jarl och tillhörde därmed Bjälboätten, den stormannaätt som i fyra generationer hade – och stred inbördes om – makten i Sverige.
• Han hade en träl vid namn Tunne som varit hans fars skattväktare, men när Egil kom till makten fick Tunne återgå till de andra trälarna.
• Karl XII ärvde makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung efter fadern Karl XI:s död.
• En grundlag, konstitution eller statsförfattning, är en lagsamling som utgör de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten.
• Stalin blev 1922 den förste generalsekreteraren i Sovjetunionens kommunistiska parti och övertog efter Vladimir Lenins död 1924 makten över partiet, en position han bibehöll fram till sin död 1953.
• Kongokrisen – en period av maktkamp och svåra oroligheter i Kongo-Léopoldville som tog sin början i samband med att Kongo-Léopoldville förklarades självständigt från Belgien i juni 1960 och slutade i och med att Joseph Mobutu tog makten i november 1965.

Förberedelsen av sidan tog: 83,93 ms.